fredag 20 januari 2012

Alone among people


Detta är årets sämsta fredag! Gud så trist!
Hade det inte varit för att jag har Wilmer här och är ensam om honom,
så hade jag Lätt satt mig på tåget och dratt iväg till en Annan stad.
Jag ska ju till Stockholm i slutet på februari, men känns som Evigheter dit.
Håller på att lösa vissa bitar av mitt liv, till det bättre.
Är så sjukt trött på tillvaron just nu nämligen och det ska det bli ändring på!
Har dock dåligt tålamod dessvärre.. Vill att allt händer Nu!


Jag har vänner och har även kontakt med dom..
Vet inte varför, men känner mig ensam ibland på nått sätt.. Även bland folk.
Känns som jag är så olik alla överallt. 
Dels för det jämt skiljer på ålder och erfarenheter. Som ju märks när det Väl gäller.
De flesta är mkt yngre än mig överallt nämligen.
Vi gillar inte att gå till samma uteställe, eller så är dom för unga för just den krogen..
Jag verkar också sällan tänka som nån omkring mig. 
Har sällan samma intressen som nån längre, inte ens mode och musik är lika.
På nått sätt blir det då att man glider ifrån varann med tiden...
Saknar känslan av att höra hemma nånstans och att passa ihop med folk.
Men men.. Jag håller ju på att ändra livet till bättre,
så får försöka att hålla i mitt tålamod så gott jag kan tills jag löser en bit i taget.
Hoppas ingen tar åt sig av detta nu och missförstår och sånt..

6 kommentarer:

Hemmet Är Min Borg sa...

Du närmar dig 20 års krisen ;))
nej ,men det händer saker i kroppen när man kommer tillbaka, och det är viktigt att man har samma syn på saker i vänskap, annars blir det inte bra
Kraam

Josefina sa...

30 års kris, menar du ;)

Tiggir sa...

Ta en dag i taget gumman! Då blir det bättre än om man ska stressa in i saker..Bästa att det får ta en liten tid!

Holler med Mina vita ting..

Pöss pöss

nettan sa...

Jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Har sånna dagar med. Rätt ofta faktiskt. Inte lätt att flytta till ny stad och börja om på helt ny kula, och hitta vänner som matchar en, men jag tror att du kommer hitta folk i din närhet som är lik dig. Bara öppna ögonen lite ;-);-) kram hjärtat!

Josefina sa...

Det har mer eller mindre vart så här sen dagis, så inte bara flytten. Men när jag flyttade hit så har jag sen dess gått i massa olika kurser för att träffa folk.. dans, tennis, gitarr, italienska, teater osv.. men alla är ju så unga överallt.. Man står i lite olika stadier i livet på nått sätt. Jag fick dessutom växa upp lite extra snabbt då jag ju bytte län Ensam. Det gjorde mig extra rik på erfarenheter och självständighet.
Emellanåt hittar man ju mer lika vänner och då har man ju en viss extra trygghet i den, för att man mer förstår varann å så. Men på nått sätt växer ifrån varann Ändå med åren..

Hoppas som sagt att ingen av er tar åt er nått av detta. Behövde bara skriva av mig om nått jag känt länge nu. kram

maria sa...

jag förstår hur du känner!
känner också så nu och att man inte hör hemma längre eller är välkommern på samma sätt.


kram