Biografi

.
Josefina föddes 1983 i lilla samhället Lidköping i Västra Götaland.
Hon blev en favorit på bb, även om personalen inte fick ha favoriter.
Det där kritvita långa håret, blåa ögon och runda små kinder.
.
Josefina växte upp som lillasyster och blev ofta kallad för Teaterapa.
Hon är nämligen en sprallig och busig liten tjej. Hon älskar också att uppträda.
Inne på barnrummet växte många spännande idéer fram.
Josefina hade ett rejäl keyboard, mickstativ och professionell mikrofon,
som hon använde flitigt. När hon fick ett litet mixerbord i julklapp,
så spelade hon in sig på kassettband, där hon lekte programledare i radio.
Hon koreograferade danser, som hon lärde ut till närmaste vännerna.
De mimade ofta och ville bli artister, men de imiterade också filmer, 
som skådespelades i rummet. När de övat ordentligt, ville de visa upp sig.
När närmaste omgivningen tröttnat på att ständigt sitta som publik,
så gav de sig istället av ut på gatorna och stannade främlingar.
De nyttjade bl.a den uppbyggda scenen i Stadsparken.
När den inte var i bruk, så var detta ett perfekt ställe att uppträda på.
De flesta främlingar ville gärna titta på och vissa skänkte t.o.m en slant.
Drömmen om att stå på scen växte fram redan på tidiga barnsben.
Josefina hade flera förebilder som barn, men störst var nog ändå Galenskaparna.
Hon fantiserade om hur roligt det vore att vara med i ett sånt gäng.
Att vara tjejen i Galenskaparna. Där började drömmen om scenkonst.
.
.
.
Skolåren
I mellanstadiet hade Josefina turen att få en klassföreståndare som
har ett brinnande intresse för film och teater.
Han tog ofta ut sin hobby på klassen, genom att de fick genomföra små
sketcher som han såg till att videofilma. Han regisserade även en pjäs,
som klassen sen fick uppträda framför en fullsatt publik.
Josefina skulle vid ett tillfälle vara ensam på scenen, med alla ögon på Henne.
Nervös över sin roll, men lyckades och fick en enorm kick av skådespelandet.
Även en långfilm spelades in, där alla i klassen hade varsin roll i filmen.
Josefina har alltid tyckt om att sjunga och har gått i kör i både skolan
och på fritiden. För övrigt så var Josefina duktig på skrivandet redan tidigt.
Hon fick höra att hennes sätt att berätta och uttrycka sig är väldigt bra.
Att hon skulle kunna bli författare och komma långt med skrivandet.
På fritiden blev det mest dikter och sångtexter.
.
I årskurs 7, var dom utbytesklass med en dansk skolklass.
De brevväxlade och sen fick Josefina bo hemma hos en dansk i Danmark.
Senare var det danskens tur att bo hos Josefina i Sverige.
När de gick i 7an, fick klassen för övrigt undervisning i reklam.
De blev uppdelade i flera grupper, där varje grupp skulle skapa en
produkt, som de sen skulle göra reklam för framför videokamera.
Redan på tidiga barnsben började även intresset för fotografering.
På den tiden hade man filmrullar som skulle framkallas och det blev ofta
ganska dåliga foton, men kompetensen och känslan växte fram genom åren.
Josefina har alltid varit praktiskt lagd och därmed haft svårt med teoretiska ämnen.
När det var dags att välja utbildning på gymnasiet, så sökte hon till
teaterlinjen i Skara, men också till estetiska programmet i Lidköping.
När teaterlärarna skickade hem ett tjockt manus, samt en tid till audition,
så greps Josefina av panik och kände att det var svårt att förstå scenen.
Hon backade ur, men kom istället in på estetiska programmet,
med inriktning på "foto, film och video". En utbildning hon kom att Älska.
.
Det var på gymnasiet som Josefina fick smeknamnet Jojo.
Hon ville ha ett originellt namn. På den tiden var det ingen som hade det namnet.
I utbildningen skrev de manus, filmade, skådespelade och redigerade filmer i dator.
Några av eleverna skapade en film, där Josefina har huvudrollen.
Josefina gjorde även en egen musikvideo, som hon skapade helt själv.
Drama kurser ingick i utbildningen, för att bli bättre framför kameran.
De fotograferade, redigerade foton i photoshop, samt framkallade i mörkerrum.
De hade även konst och form på schemat, där de lärde sig teckna,
vilket är bra då man ritar upp scener i manus. De jobbade med lera, drejade,
målade på stafflier i ateljén och skapade all möjlig annan konst.
Josefina deltog även på konstutställning på museum.
Där ställde hon ut några foton, samt en film som hon själv skapat i skolan.
Vid sidan om gymnasiets gång, gick hon en kvällskurs i teater.
Där fick hon även lära sig att jonglera.
Hon dansade även street på fritiden, vilket hon även var bra på.
Våren 2002, praktiserade hon även som pressfotograf på en tidning,
Denna treåriga utbildning fick Josefina att för första gången älska skolan.
.
.
.
Ung vuxen
Efter studenten tog Josefina en paus ifrån sina konstnärliga intressen.
Flyttade hemifrån, jobbade och hade inte riktigt tid över.
Hon blev snabbt populär och flockades av både vänner och bekanta.
Vänner, fester, resor och annat skoj dominerade en tid. Hon hade åldern inne.
Josefina gick med i motorgården i Lidköping, där hon var medlem i fler år.
Hon köpte skinnväst, friserade håret till raggarfrisyr,
dansade som man gjorde förr, genom att imitera från tex filmer.
Åren bestod av många resor ut i landet i jänkebil. Ständigt i rullning
och hon lärde känna otroligt många nya människor.
Som medlem får man frivilligt arbeta på klubben, vilket hon ofta skrev upp sig på.
Varierande uppgifter på motorgården, som Josefina trivdes väldigt bra med.
Hon stod i entrén, var en form av ordningsvakt, jobbade i baren
där hon sålde öl och cider, samt skötte musiken på dansgolvet.
Hon gjorde reklam om kommande fester, som skickades ut runt om i landet.
Var festansvarig en period där man då ser till att livebanden har det bra.
.
Josefina hängde ofta backstage runt om i landet och har varit bakom scen
med kända artister, men också träffat många kändisar generellt.
Det var på detta sätt som Josefina kom att lära känna Richard 'Ragger' Olsen.
Norrmannen som blev tvåa i svensk-norska Big Brother.
Det var även på detta sätt som hon träffade och föll för en kille,
som var trummis i ett känt band och hon följde ofta på dom på turné.
Oktober 2004, fick hon chansen att tillsammans med Ante i klubben,
vara Frontpersoner i en reklamfilm som sändes på tv. De skulle spela nykära.
.

.
.
.
Vuxen
En längtan Bort ifrån Lidköping ökade med tiden.
Det lilla samhället var för litet och Josefina fick inte utlopp för sin energi.
Många olika städer i både Sverige och Norge kom på tal, att flytta till.
Hon sökte jobb överallt, men kom aldrig någonstans.
Drömde mycket och länge om ett liv i USA, men det fanns också tankar
om att hjälpa vilda djur i Afrika, lära sig bättre spanska i Sydamerika.
Ett tag skulle hon även flytta till London. Många drömmar hade Josefina.
När hon till slut valde Stockholm, så verkade det omöjligt att ta sig dit.
Inget jobb, ingen bostad, så hon sökte sig till städer i närheten i stället.
Till slut tackade hon Ja till en lägenhet i Norrköping. En lägenhet hon inte sett.
Hon chansade och lyckades. Man kan säga att hon kastade pil på kartan.
Hon hade Aldrig varit i Norrköping då hon tackade Ja.
Hon kände heller Ingen i hela Östergötland, men sommaren 2007,
så flyttade hon helt ensam, utan att tveka. De flesta kallar det för Vågat,
men Josefina tyckte bara att det var strimulerande och spännande.
Hon gick lite kurser i Norrköping och fick sig snart nya vänner.
.
Med lite trista händelser i sitt bagage, så som mobbing under uppväxt och
ett förhållande som utvecklades till misshandel och i sin tur till besöksförbud,
så började Josefina nu på riktigt att bearbeta sitt liv.
Hon ville inte sopa under mattan mer. Det som hänt har hänt.
Lärde sig att se sitt bagage som verktyg. Hon lärde sig att se det bra i det dåliga
och inte låta gammalt få styra hennes nu, men inte heller hennes framtid.
Denna bearbetning märktes och Josefina blev som pånytt född.
Intresset för sina konstnärliga intressen växte nu successivt till liv igen.
Josefina började fotografera mer och mer. Även intresset för teater vaknade igen.
Hon började också att filma lite smått och redigera på datorn.
.
Nu när Josefina kände att hon börjar må bra igen,
så var hon redo att göra allt för att komma tillbaka till livet igen.
Tillbaka till arbete, tillbaka ett socialt liv, och tillbaka till sig själv.
Hösten 2011, gick Josefina en kvällskurs i teater.
Efter nyår 2012 fick Josefina ett eget reportage i tidningen, om ett projekt
som hon startat och drivit igenom så pass att tidningen ville skriva om det.
De fotograferade, samt intervjuade henne.  Hon hamnade på förstasidan,
samt fick två stora sidor inne i den stora tidningen.
Vinter och vår 2012, gick hon kurs på Arbetslivs Resurs.
Det är kort och gott en kurs i personlig utveckling. En mycket nyttig kurs.
Efter den kursen var det dags att arbetsträna.
Först på Arbisteatern och sedan över till Skandiateatern.
Blandade arbetsuppgifter. Hjälpa skådespelare, artister och komiker.
Jobba backstage, stå i garderob och loppis, jobba på fester,
vara med på kollationering och repetitioner, göra ärenden med mera.
Intressanta människor i denna branschen och socialt.
2012 har varit ett enormt Nyttigt år i Josefina's liv och utveckling!
.
Från 2013 har Josefina främst jobbat med journalistik.
En kulturtidning där hon skriver artiklar och recensioner.
Större kändisar, lokalkändisar, teater, dans, film, konserter etc.
Josefina fotar också till tidningen. Både skrivandet och fotandet
har öppnat upp för nya kontakter, nya möjligheter och vägar.
.
2014 har varit ett mycket utvecklande år vad gäller just foto.
Nytt kamerahus, nytt objektiv och Massa nya kunskaper.
Ett stort uppsving som fotograf och bildbehandlare.
.
Våren 2015 var Josefina programledare för Allsång på Strömsholmen.
Trots att arrangemanget blev en flopp, fick Josefina fina recensioner.
En erfarenhet rikare, med ännu en utmaning avklarad.
Året fortsatte för övrigt med journalistiken som vanligt, främst på hösten.
Josefina spelade statist i en reklamfilm. Hennes andra reklam.
Hon assisterade även Thorsten Flinck innan, under och efter föreställning.
Ett tillfälle som påminde om saknaden till teatern.
Men också ett ypperligt tillfälle att visa vad man kan och går för!
.
..(text uppdateras allteftersom)..
.
.
.
Fotnot
Josefina har många intressen, men de flesta är inom konst och skapande.
Hon är en Fri själ, en konstnärssjäl. Frilansande allkonstnär.
Josefina älskar allt som bryter vanliga vardagen. Hon är en livsnjutare.
Har en förmåga att göra nått Stort av det Lilla. Har lätt till skratt.
Väldigt kreativ, idérik och nytänkande. Spänningssökande och äventyrlig.
Genuin, envis, målinriktad, ambitiös och drivande. Vet vad hon vill.
Josefina är väldigt observant och en Bra människokännare.
Ser även de där små detaljer som Andra inte ser.
Hon är en bra problemlösare. Det hon inte vet, tar hon reda på.
Är bred i sitt allmänkunnande. Självständig och street smart.
Har båda fötterna på jorden och huvudet på skaft. Älskar diskussioner.
Speciellt såna där då man svävar ut i djupa spekulationer, men samtidigt på
flummiga sätt, som tex Filip och Fredrik, Schulman Show, Seinfeld.
.
.
Drömmen från barnsben, om att stå på scen och bakom scen, framför kamera
och bakom kameran, kommer nog alltid vara henne närmast hjärtat.
Nu jobbar hon på att få tillbaka foten i nöjesbranschen,
där hon vill prova på lite av varje. Skådespel, tv-produktion, eventfixare osv.
.
.
.
.