Safe 'n Comfy
.Sverige är ett tryggt och säkert land, om man jämför med alla länder egentligen.Vi har det bra på väldigt många sätt här i Sverige.Att ha en trygg och säker pojkvän är också rätt skönt. Känna trygghet och allt.Det är även tryggt och säkert att stanna kvar i den stad och det län, man föddes och växte upp i, för det är tryggt att ha familjen nära och vännerna nära...
Men även om Tryggt och Säkert är skönt och bra, så är det väl inget kul i längden??Vem är det som har roligast lixom?? Den som sitter vid trygga och säkra bordet,eller den som sätter foten i det oväntade och okända, för att prova på livet??
Även om det är nice att vara i ett säkert och tryggt land,med en säker och trygg pojkvän, eller bara stanna kvar på det jobb eller hemstad man är van vid, för att det är just tryggt och säkert.....Så om "Tryggt och Säkert" skulle stå emot "Oväntat och Okänt", så skulle jag välja det okända, eftersom man ju måste kliva Ur sin trygga värld, för att ju faktiskt äventyra och Uppleva saker i livet.Att står kvar i det trygga och säkra, skapar ju inte äventyr, minnen och erfarenhet!
Jag tror det är viktigt för varje individ att våga!En viktig del i livet också, som jag tror att borde göra egentligen, är att våga sig ifrån sin hemstad och gärna även byta Län.Stå på egna ben, lära sig hur man överlever utan den trygghet man är van att luta sig mot.Jag röstar hellre för ett äventyrlig liv, än ett tryggt, trist och slentrianigt liv!Lära sig att bli trygg i sig Själv, istället för i någon annan!Just FYI... Det enda egentliga misslyckandet, är att inte våga prova alls! Do You dare??... I'm ready, bring it!!
3 kommentarer:
Det är helt rätt ,och trygghet är ju nåt som alla strävar efter ,många skaffar en partner för dem tror det är en trygghet UTAN att vara klar med sig själv,det blir då ingen trygghet ,tror jag , sen tror jag att man ska inte vara på samma arbete hela livet ,tills man får en guldklocka :) då blir man lätt en egen person
Ja visst det är nog oxå nyttigt att bara flytta oxå,
Kraaam
Det var skönt att flytta ifrån min hemstad. Att våga nåt nytt. Jag hittade allt jag drömt om här nere. Jag har hittat pojkvän, min trygghet. Men jag har också hittat äventyr. Jag vågar mer saker, med och urtan honom. Har aldrig känt mig låst med honom, som jag däremot känt med andra. Jag älskar äventyret, det nya, det okända. När jag bodde i luleå åkte jag jämnt till en annan stad över helgen. Till folk jag precis träffat, på okända fester. Jag var med överallt och det var skoj och skönt att komma bort. Men det jag saknade när jag återvände hem var någon att krama om, som stannade hos mig, någon man inte behövde åka ifrån i tårar.. En trygghet, en bra trygghet som jag länge drömt efter och som jag äntligen har! Så klart att man ska våga chansa och ge sig ut i det okända, vilket jag gör även nu med pojkvän, trygghet, men jag skulle aldrig riskera att inte ha någon att krama när ja kommer tillbaka..
Nettan:
Ja då vi diskuterat ämnet förut, så har vi växt upp rätt likt så sett, och både du och jag har flyttat dessutom. Jag tror det är viktigt, för man lär sig stå på egna ben mer. Bor man kvar så tror ja man lite är rädd och håller sig i sin trygga bubbla.
Jag har gråtit över olycklig kärlek, eller att killarna sviker typ, men däremot aldrig gråtit typ, av att komma hem ensam. Har nästan alltid haft nån att dejta genom åren. Det kan jag idag med om jag vill, men nekar alla. Behövde en paus från sånt. Jag kan få kärlek genom vänner, familj och så. Behöver ingen kille just för Den biten.
Det är ju som man säger att man måste älska sig själv först, för att Kunna älska nån annan och det tror jag på. Och vad gäller just förhållanden å så, så tror jag det är bra att bearbeta gammalt INNAN man ger sig in i nytt. Annars tar man med sig svek, brister och liknande in i det nya.
Flytten har gjort en stark och mer självständig i livet, än de som bor kvar i sin stad. Det märker man ibland på sin omgivning. Många är rädda för det okända. Där är inte du en av dom ;) Du är mer som jag där.
Jag är superglad över min flytt som sagt, det är en bra grund i livets utmaningar! men känner mig långt i från klar med livet! =) Jag har en förmåga att ha stora drömmar och dessutom så många på en gång, så måste lära mig att sänka ribban lite, samt ta ett steg i taget bara ;))
Skicka en kommentar