Framåt går det

.
Madicken är mer framme på kvällarna nu, än förut.
Hon har förut varit mer gömd och bara vart framme ibland...
Sen började hon ligga i min säng, för varje gång jag skulle in och lägga mig,
så låg hon där i sängen. Men även lite i soffan sen också, så framsteg.

Eftersom katterna får hela lägenheten för sig själva på natten,
jag ställer ju fram kattmat på köksgolvet och tar med mig Wilmer in i sovrummet.
Så har Madicken hunnit bekanta sig med bostaden mer, och i Olivers stöd.
Så då har jag sett henne ligga i soffan emellanåt också. Det är bra!

När det var dags att sova igår, så ställde jag fram kattmaten.
Såg att Madicken var hungrig nämligen... hon satt lite och tittade på mig vid trappräcket,
då jag satt vid datorn. Så var väldigt mkt framme faktiskt.
Märkte att hon ville ha mat, för hon kom direkt.

Wilmer fick lite han också samtidigt, men fick sitt där köksbordet står.
Madicken struntade i att Wilmer bara var några meter ifrån då hon skulle äta.
Hon är lite känsligt för sånt där nämligen, men kunde ändå nu slappna av.

Som ni ser på mitten bilden så är katterna bara några få meter bort..
Wilmer är mkt duktig på att vänta också.
Han får på avstånd sitta och invänta kommandon.
Även då han ska ha sin mat, så häller jag ju upp i hans skål och sen ska han vänta.
Han får inget ta fast att maten står framför honom.
Jag kan gå in på toa och tvätta händerna, alltså försvinna ur rummet....
men när jag kommer tillbaka så sitter han ju ännu och inväntar kommando
på att få ta sig mat, så mkt duktig på detta är han!
.