tisdag 16 maj 2017

Empatisk Personlighet

.
Michael Larsen skrev idag ut en länk som handlar om medberoende.
I min relation upptäckte min partner att han har ett beroende.
Jag fick i detaljerade steg höra hur tankarna och känslorna styrde hans vardag.
Det visade sig ha gett honom många tråkiga konsekvenser genom åren.
Jag fick i min tur förklarat ifrån honom att jag är medberoende.
Den där empatiska hjälparen som vill förlåta, förstå och hjälpa honom på fötterna.
Blev även erbjuden samtal med likasinnade. För det är ju inte lätt.
.
När han senare träffade flickvän nummer 3 av oss under våra fem år,
så fick jag istället höra att det är mitt fel. Att han i rätt sällskap kan vara en Bra person.
I det läget känner jag även för att fråga om nya tjejen fått se sämre sidorna.
Även Jag är ett bra sällskap när någon inte skriker galla på mig.
Att vara en empat som stått vid sidan om hans saknad till moder, missbruket,
diagnos och sjukdomstillstånd, tillitsbrister, yttre bekräftelsebehov och många hårda ord..
Han som tjatade Länge i mina kommentarsfält om att bli borttagen ur min blogg,
för att sedan ge mig skit när jag väl Slutade publicera honom. Fel hur jag än vände arslet.
Ja det känns ju såklart sårande. Ett slag i ansiktet att höra att allt är mitt fel.
Allt fint man gjort blev glömt och ersatt av någon ny frisk energi..
.
Idag träffade jag henne på H. Nummer två i mängden av tre tjejer.
Som han häromåret erkände att han sökte bekräftelse ifrån. För att känna att han är Bra.
Som att min bekräftelse aldrig var tillräcklig hur hårt jag än ansträngde mig.
Hon blev likt en spelpjäs för att göra mig svartsjuk, men också för att stärka sitt ego.
Javisst dejtade dom. Hon föll för honom och sen gick han till mig igen.
Först då började han inse att han faktiskt sårar fler tjejer än mig när jag gör så här.
Sen hände det igen och på pride träffade jag den nya. Hon som skapat så mycket smärta.
Men idag träffade jag tjej nummer två av oss.. och jag kände precis ingenting.
Visst kan jag ha minnen flashade än idag på deras äkta kärlek och hans
förnedrande ord på Mig offentligt samtidigt han smekte hennes händer på foton.
Men idag kände jag märkligt nog ingenting när jag mötte henne.
Inte ilska, ingen hjärtklappning, sorg, svek, eller passerande minnesbilder...
.
Jag var på väg till föreläsning om självkänsla.
Kan det vara så att jag jobbat så pass med mitt inre att det ger resultat.
När han hoppade till ännu en tjej, så började jag förstå att det är inte mig det gäller.
Att jag inte kan duga för någon som jagar bekräftelse i andra.
Visst var det tufft som fasen att se nr 3 förra helgen. Visst svider det också
när en person man stöttat och förlåtit, skyller på att Jag är orsaken till Hans beteenden,
men någonstans på vägen känner jag ändå att det sitter inte hos mig.
Personer som inte ser mina fina sidor även när det stormar, har gjort ett eget val.
Jag ser allt det fina i människor som behandlat mig som rent skräp!
Michael Larsen skrev idag om medberoende. Jag kände igen vartenda ord.
Tänker fortsätta vara empatisk och stärka de svaga. Men inte i bekostnad av mig själv.
Inte heller i bekostnad av att bli ersatt och icke uppskattad för mitt hjärta.
Han som insåg sin del, men som nu skyller sina beteenden på mig.
På mitt sällskap. Som med Varje ny tjej påstår sig vara lyckligare än på Länge.
.
Han hade inte helt rätt i det. Men han hade rätt i att jag är medberoende.
Jag vill hjälpa och se det goda i det onda. Behöver lära mig att sätta gränser ibland.
Det är så lätt att se förbi gränsöverskridningar att man flyttar toleransribban.
Men jag är tacksam för varje svek. För de gör mig till ett bättre Jag.
Jag tror på att vi utsätts för sådant för att testas i vår lojalitet. Vem väljer ett gott samvete?
Jag tror även att de personer som får se HELA DIG, på både gott och ont.
Som får se dina bra och dålig sidor, men ändå väljer att förlåta och stanna vid din sida.
Det är en god och fin människa. Det är vad vi kan kalla Äkta.
Jag jobbar för att ta ansvar för vad Jag gör. Andras beteenden är inte mitt fel.
Vet att jag gör mycket mer Gott än ont. Det tänker jag bli uppskattad för.

Inga kommentarer: