Några dagar efter att Alwin fick somna in, behövde jag resa hem.Det var som att bli tagen på sängen lite, då vi inte alls var beredda på att han var så sjuk.Att vara hemma i Norrköping gjorde det hela en aning overkligt...Har passat på att köpa julklappar, varit på viktigt möte och så. Nu var det dags att resa igen.Dags att möta de gator och platser, som jag inte besökt sedan Alwin somnade in....
Gårdagens resa mot väst lät mig se iallafall ett tunnare lager snö på marken.Att rulla in i hemtrakter som för bara veckor sen innebar chock, sorg och förlust,spelades upp framför mig likt en film. Tårarna rann i den nedsläckta bussen som färdadesmot midnatt. Att inse att den man älskat inte finns mer. Inte möter mig full av saknad,som jag är van vid. Ja det blir mycket nytt att vänja sig vid framöver.Att gå mot en framtid med helt nya minnen. Alla utan dig..Efter julhelgerna får jag se hur långt de kommit i mitt nya badrum.Renovering startade idag. Den rehabilitering jag så länge väntat på kommerförhoppningsvis inleda året och göra det en aning bättre och lättare.Till dess landar jag i nuet och fokuserar på vartannat andetag.En ny vecka i taget är trots allt vad jag på detta årets slut just nu mäktar med att ta ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar