Cinderella

”But first coffee” 🌺 CINDERELLA Jag är familjens teaterapa, men på något vis också det svarta fåret i vår stora släkt.  Det som aldrig passar in, det som alltid tittas ut som udda.  . Jag ses som udda för jag är trogen. Udda för jag inte fumlar runt bland killar på de ytliga vis samhället anser normalt.  Icke betrodd att jag håller mig till en. ”Hur är det möjligt du som är så vacker?” . Men jag har inte alltid setts som vacker. Den älskvärda flickan man vill vårda. Säga snälla ord till. Kvinnan man vill vara stolt över.  Hon som någon vill lyfta. Så jag fick lära mig att lyfta mig själv. Älska mig själv. . Jag har rasat. Jag har rest mig. Lärt mig uppskatta värdet i pengar för jag vet hur det är att stå utan.  Lärt mig uppskatta värdet i en utsträckt hand för jag vet hur det känns att inte själv få någon.  Lärt mig älska trots hjärtats ärr. Sett döden i vitögat. Gett kärlek utan gensvar.  . Min glädje till livet tog mig hit. Varje kamp gav mig styrka och varje tår gav mig framtida skratt.  Varje stängd dörr öppnade så småningom en ny.  Varje lögn gjorde mig ärligare och varje knivhugg ännu mer lojal.  Det kanske ses som udda, men det är bara lilla jag.  Du kanske inte tror mig, men då bevisar jag det en dag.

Foto taget i Beverly Hills, CA