Det är Fullmåne!

- Dagens Lästips här! . Hur får man få någon att Lita på en, när den bestämt sig?! Hur för man en kommunikation med någon som rent av Vägrar tro på en?! Sanning om vad som hänt, kan inte bli annat än Sanning. . Men om man då berättar vad som faktiskt hänt och även bevisar över tid, men på något vis ändå möts av konflikter, för man Inte betros. Ja det måste vara den värsta erfarenheten en ärlig människa kan få uppleva! Kan man bli mer förnedrad, än att sänkas för nått som inte hänt?! Ta ansvar för händelser som enbart finns i någons fantasi.. . Jag vet hur det känns att önska att jag vore ful, för att slippa beundrare. Slippa höra att jag säkert har gjort Mer med den personen. Att stämplas ihop med någon man inte attraheras av är också tråkiga rykten. Jag vet hur det känns att vara slagpåsen över vad just Andra gör. Oavsett om jag umgås med nämnda personen eller inte. Jag vet hur det känns att anpassa sig, likaväl som att helt ändra sitt liv. Men på något sätt få dagligt ältande om vad som en gång var. Fast att äkta sanningen i dåtid inte ens var något att anmärka på som fel. Att liksom få skit för något som Inte har hänt, är vidrigt. .

. Jag har också erfarenhet av att personer just som dessa, fulla med tvivel och påhittad fakta, alltid visar sig bära på Eget mörker. Det man vet om sig själv, Tror man även om andra liksom. Nej man kan aldrig nånsin få någon att lita på en när den har bestämt sig.
Det blir en energitömande kamp utan dess like, det vet jag. . Man slår på sitt självvärde hårt när man inte blir betrodd, men den känslan när man får se att det är Han som är skyldig, lättar oerhört! Många gånger har jag tilldelats sanningen. Printat framför mig. Ska man ljuga kanske det är dumt att flörta i text. Men såklart bra för Mig. Så dagens tanke till er som inte blir betrodda för Sanningen.... Det är dags att inse att felet ligger hos den andre. Det är min lärdom!