måndag 4 maj 2009

Så här gick sheltieträffen!

Klicka på kollagen för förstorning




 
Jag räknade fram till .15 shelties. på hundträffen.
Vi fick spåra vilt i skogen. Det var en instruktör där som lärde ut just detta.
Jag tillsammans med en annan tjej lade ut ett av spåren i skogen.
Men trampar upp början av spåret, sen droppar blod bredvid sig..
Man har även en rådjurs skank i snöre som man drar efter sig i spåret.
I slutet av spåret så hänger man fast skanken och går sen ut en annan väg.
Svänger av och går av spåret åt ett annat håll helt enkelt.
Sen ska dofterna i spåret gärna ligga i någon - några timmar..



Sen tar man hunden och visar den att den ska nosa just där..
Hunden ska följa det spår man lade upp och man berömmer då hunden nosar.
Wilmer har spårat lite grann förut, men aldrig vilt.
En skank är ett ben av ett rådjur och blodet kan man köpa här och var.
Hon som var instruktörs gästen för dagen, berättade att många tror
att hunden blir nyfiken av att jaga tex rådjur om man tränar spår på detta sätt.
Men hon sa att faktum är att man istället vänder dom!
Man får dom att använda nosen mer än ögonen!
Hon hade många års erfarenhet och var så klart duktig.
Vi var flera som provade att spåra med våran sheltie.


Lära av varann
Det är kul att träffa folk med samma ras! Man har nått mer gemensamt!
Hörde då vi var i skogen att några stod och pratade om hur viktig aveln är.
Många okunniga tror ju att sheltien är så rädd och osäker jämt,
så dom menade på att dom är extra noga med att bevisa motsatsen!
Om dom ser en nervös sheltie tex, så ska den inte avlas på!
Dom vill kunna säga att dom har glada och sociala shelties och kunna stå för det.
Jag nämnde att Wilmer är osäker och rädd av sig...
Att han skäller på främlingar och är tuff på avstånd.
Dom var snabba på att svara och sa att det är ingen fara alls.
Han är 15 månader så detta är hans värsta ålder nu!
Det kommer gå över, så bara fortsätta i samma spår som du gör.
Det försvinner sen ska du se, sa dom.

Flera av de som var på träffen i söndags, är ju uppfödare,
så dom kan ju sin sak och resten hade många års erfarenhet så jag blev glad.
Jag sa att det kan vara lätt ibland att tro att man gör nått fel i fostran, sa jag.
För uppfödaren till Wilmer berättade om honom och att han var så bra..
Men sen är han så här, sa jag.
Men dom bekräftade igen att detta är för han är i sin värsta tid, så det går över.
Betyder inte att detta är den han är, utan nått han går igenom nu bara.

Jag passade även på att fråga om pälsen, för jag vill ha mer päls sa jag.
Dom sa att det kommer! Han är i sin fulaste ålder på det med, så att säga.
På sheltie hanarna så kan pälsen växa tills dom är 4 år, så det är bara början detta!

Det är skönt att fått bekräftat att jag inte hanterar Wilmer fel,
att det är normalt för hans ålder och även att pälsen inte alls är klar än.
Känns skönt att man kan prata med kunniga på rasen.
Så trevligt att träffas på sheltie träffar så här emellanåt.




Fika stund
När vi gått våra spår i skogen, så var det fika vid stugan.
Hundarna gick där lösa, men Wilmer fick vara kopplad en stund till,
eftersom han reagerar lite för mkt på barn som gungar.
Två av sheltie ägarna hade varsitt barn med sig,
så först när dom åkt hemåt, släppte jag Wilmer.
Jag fick beröm också, dom sa att wilmer ser ut att ha anlag till att tävla i lydnad..
Han följer även mkt fint sa dom, jättekul att höra!
Visade inga trick eller nått, utan skulle in och hämta fika bara,
sen när jag kom tillbaka så fick jag höra detta av två av tjejerna.


Ensamhets träning
Fler och fler började röra på sig, så vi blev färre vid stugan....
Snart var vi knappt inga kvar så jag förberedde mig
på att jag ska träna Wilmer innan Vi lämnar Gistad.
Fanns en jättestor gräsplan precis nedanför stugan nämligen,
så jag gick till bilen och hämtade en tennisboll.
Var en till som stannade, spår instruktören hade med sig spaniel
hundar i sin bil som hon skulle träna med också, då sheltie träffen var slut.




Wilmer var lös så klart och jag tränade att han skulle hämta bollen..
Det var lite som uppvärmning. Sen ska han lägga bollen i min hand.
Inte bredvid eller så, utan fint i min hand.
Efter jag kastat några få ggr så skulle han ligga ner, sen stanna....
Jag backade lite, samtidigt som han skulle stanna.
Meningen var att jag på avstånd ska få honom att ändå lyda.
När jag var på långt avstånd och fortfarande bad honom stanna liggandes där borta,
så stannade jag en stund. Sen ropade jag glatt "varsågod"
och då ska han komma till mig. En godis fick han i besöm också!

Det tränade jag ett par gånger och sen bytte jag övning.
Han ska ligga ner, jag kastar sen tennisbollen, men han ska ligga .kvar!
Jag visar med min hand att jag fortfarande vill att han stannar där. Liggandes!
Han söker nu min ögonkontakt för att vänta in kommando.
Det är det jag vill ha ut, kontakt!
När jag sen säger "varsågod" så sträcker jag samtidigt ut hela armen,
riktad mot bollen, för att visa att dit ska du, åt detta hållet!
Han ska då hämta bollen och lägga den i min hand, utan slarv.





Jag gick fot med honom ibland också..
Har inget visst super fot som jag tränar, utan kräver endast att han går fint
på min vänstra sida och lagom nära mig med kontakt.
Han ska även stanna då jag stannar.
Detta är också för kontakt. Plus att jag då han är lös,
vill ha honom just där och inte velandes hur som helst.

Jag varierade mig mellan dessa olika övningar och jag kunde se att
spår instruktören längre bort på stora gräsplanen ibland tittade in mig
och hur duktigt Wilmer lydde mig. Hon körde också lite fot osv,
men såg impad ut av mig ändå som det såg ut.
Hon vet att Wilmer bara är 15 månader, så tyckte väl han var duktig.




När jag kände att Wilmer började bli trött av träning,
då hade han varit världen duktigaste Måste jag säga! Verkligen!
Då började jag avsluta min träning, för det ska vara kul att träna.
Jag avslutade genom att plötsligt börja busa med honom och leka med bollen osv.
Sen avslutade jag även leken genom att vi lugnt gick ifrån gräsplanen och mot bilen.
Det var en jättebra träning måste jag säga. Sååå duktig han var!


Se foton från träffen .här!

3 kommentarer:

Hemmet Är Min Borg sa...

oooj vad wilmer ser ut att trivas, vad roligt för han och även för dig att få träffa andra med samma ras ,wilmer är riktigt duktig det syns ,du har lyckats mycket med honom

Rebecca sa...

Ni verkar ha haft jättekul, och oj vad duktig Wilmer verkar vara!

Haha, blev också glad över det de sa på din träff. Chippen är ju mycket som Wilmer just nu, osäker, skäller, m.m.
Och han har ju inte alls mycket päls, ungefär som Wilmer kanske.
Så blev också lättad över att det inte verkar vara någon fara med något av det ;)
Men då är det ingen fara med något av det alltså :)

Igen, ni verkar vara superduktiga, och du verkar vara otroligt duktig på att träna hund :)

Rebecca sa...

Glömde ju skriva det jag gick in för att skriva, blev så distraherad av sheltieträffen ;)

Chippen kommer från kennel Daemlix. Vet inte hur hög han är riktigt, försökt mäta, men gick inge vidare :P Men snart är det träff hos uppfödaren och då skulle vi få mäta honom med riktig mätsticka antagligen :)